Tankar om Att leva med Psoriasis inför PSO:s 50-årsjubileum 2013
Jag är uttryckande konstterapeut och bildterapeut. Mellan åren 2001 och 2003 var jag kursledare på ett avslutat projekt inom Svenska Psoriasisförbundet, ”Att leva med psoriasis”, som omfattade åtta internatkurser över hela Sverige. Min kollega Lena Folkman, socionom och uttryckandekonst terapeut, var projektledare.
Projektet som var treårigt, finansierades av allmänna arvsfonden med syfte att genom samtal och olika meditativa och skapande metoder öka kommunika- tionen mellan kropp och själ, och ge personer med psoriasis/artrit möjlighet att dela erfarenheter och känslor kring sjukdomen, samt få verktyg och metoder att använda i vardagen. Ett annat syfte var att mobilisera deltagarnas egna resurser för att höja deras livskvalitet. Fokus var både på insidan och utsidan, kroppen och själen.
De kreativa metoderna användes för att skapa kontakt med alla sinnen, som ett sätt för deltagarna att trots egna fysiska begränsningar, hitta tillbaks till vitalitet och livsglädje. De användes också för att upprätta och fördjupa kontakten mellan kropp, känsla, tanke. Via skapandet kunde deltagarna kommunicera både utåt med varandra, och inåt med sig själva och inte minst, upptäcka vitalitet och glädje. Syftet med bildskapandet var också att differentiera olika känslor och öka kroppsmedvetenheten.
På Bildterapikonferensen 2008 i Sigtuna höll jag en workshop där jag delgav mina erfarenheter från projektet.
Workshopen bestod av två delar: en sammanfattning av projektets syfte, upplägg, innehåll och resultat, och en praktisk del där de huvudsakliga metoderna prövades. Hur skapande med bild, musik, rörelse, på gott och ont, utvecklar och fördjupar samspelet mellan känsla-kropp-tanke, redovisades och reflekterades kring med utgångspunkt från projektet, där deltagarnas egna kroppsupplevelse var central.
Frågor om identitet och vem man blir när kroppen förändras diskuterades, liksom hur funktionsnedsättningar, smärtor, omgivningens reaktioner och attityder påverkar den egna kroppsuppfattningen. Reflektioner runt synliga respektive osynliga kroppsliga förändringar berördes. I bilden kunde exempelvis den osynliga smärtan gestaltas och bli synlig. Hur stress och traumatiska upplevelser påverkade sjukdomen berördes oxå. En fråga som väcktes hos mig under arbetet med kurserna var vad man får sätta ord på respektive inte prata om? Och en annan var hur vi kan "smittas" av olika tillstånd - även kroppsliga - när vi arbetar som terapeuter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar